Robin Nilsson

Har kommit igång med arbete igen efter en lång, lång "viloperiod". Det känns helt jävla fantastiskt om jag ska vara ärlig.

Att vara ledig en längre period är som att som att gå in på ett nöjesfält, det är kul i början men det slutar med att man blir analt tagen av en svettig polack i fjäderhatt. Och då ställer vi oss frågan - Vem fan vill och orkar det?

Svar: Di Leva och Jöback, ingen annan.


Har varit nere i en djup jävla svacka alltså.. Har inte gjort ett skit på 2 månader. Har suttit helt isolerad. Spenderat 60% av tiden framför datorn. Varit som ett litet mini Big Brother fast utan kameror, roligt? Nej.
Det är så jävla härligt att få röra på sig och prata med sånna där människor igen, jag är så jävla lycklig.


Snart jul också, ingen dret! Ska bli mysigt som fan faktiskt. Älskar fan julen, den har allt!
Kärlek, mys, mat, klappar, you name it! Tomten kan dock dra, ingen tror på honom ändå.
Storasyster kommer hem från Umeå också, ska bli så jävla fint att se henne igen, saknat henne som fan.. Det föll ju en och annan tår när hon flyttade till Umeå.. Hade ju ingen som kunde köra mig till förfesterna längre :D:D::D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D: heheeeheeeeeeee


Fan skönt att blogga lite, speciellt när man vet att alla sitter och läser. Vet att ni njuter... Jag med.

Nu ska jag nog sluta skriva innan jag skriver något som jag kommer ångra, brukar bli så ibland. Vill ej att det ska regna mer tänder.


Ses.